ny attityd

Flera gånger har jag tänkt börja ett klagoinlägg här på bloggen om hur stressad jag är över den här våren med statistik och prosemi och allt. Men jag vill inte skriva om sånt. Och annars också så vill jag inte alls tänka på det. (Och vem vill egentligen läsa om sånt?)
Det här året tänkte jag börja med en helt ny attityd. För att jag minns hur burn out jag blev för två år sen då jag gick statistik kursen första gången. Det var verkligen inte en bra vår. Och därför sköt jag upp kursen. Och försökte låta bli att tänka på den i två år. Men ibland smög ju sig tankarna in och kunde komma och spöka mig mitt i natten och orsaka många sömnlösa nätter.

Men den här gången har jag en annan attityd. Eller försöker ha. Jag måste komma igenom kursen. Och måste tänka positivt. Låter lite för klisché och för vissa kanske det är helt självklart. Men jag har nog inte levt med den principen förr och tror det kan vara en stor utmaning men samtidigt bra för mig. Om man vill, så kan man. Och jag vill komma igenom.
Jag har alltid haft jättesvårt med allt som har med siffor att göra och känner mig extra dum när jag inte hänger med. Jag tror nog på att några människor har "mattahuvve" och några verkligen inte har det. Men jag tror också att det ganska långt ligger i ens attityd. Jag fick mitt första underkända prov i matta då jag var elva år. Och efter det insåg jag att jag nog inte kan. Och med det slutade jag väl att försöka. Och hela högstadiet kopierade jag mina svar av Petro och fick stöd av läraren efter skolan. Och sen har det väl bara fastnat den där tanken. Att jag inte kan. Och den här våren måste jag försöka ändra på det.

Idag har jag haft min längsta skoldag på uni. Och jag överlevde! Och jag fick inte ens huvudvärk och jag hade hela dagen en ganska positiv känsla. Så det kan man väl säga att är en helt bra start.